Det har varit en kämpig vecka både fysiskt och psykiskt så jag är lättad att det är fredag och den äntligen är slut.
På senaste tiden har det dykt upp väldigt mycket skuldkänslor för melvin då både jag och johan jobbar väldigt mycket, jag vet att han älskar varje sekund han får vara hos mormor och kjell eller hos farfar och karin men det är ju här han hör hemma!
Förra helgen på jobbet brast det och tårarna bara sprutade när han i telefonen säger ''älskar dej mamma''.
Shit, kan inte och kommer aldrig kunna förklara hur galet mycket jag älskar den lilla killen.. han är mitt livs bästa beslut.
i dina ögon speglas jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar